Kimito begravningsplats

Kimito begravningsplats

Finnuddsvägen 13, 25700 Kimito

Från början bestod gravgården vid Kimito kyrka av en nästan kvadratisk kyrogård. Själva kyrkan användes som gravplats och hela källaren var en gravplats med många murgravar. Idag är det svårt att veta exakt placering av släktgravarna då flera släkter har kunnat använda samma grav. Kyrkans folk hade en egen gravplats inom altarkoret. Efter den stora branden 1781 togs gravstenarna bort och alla gravar fylldes igen.

Efter 1777 upphörde gravläggningen inne i kyrkan. Tidigare hade endast obesuttna blivit begravda på gravgården, de allra fattigaste på norra sidan av kyrkan. Den första kyrkoherden som begravdes på gravgården var Carl Gustav Wemann. Gravgården har tre gånger utvidgats, i den nyaste delen finns också minneslund.

 

Monument på Kimito kyrkogård

Minnesmärke över dom som fått sin sista viloplats på annan ort

(Nr 3.3, se karta längst ner)
Stenen, där man kan tända ljus för personer som är jordfästa på annan ort, finns nära kyrkans huvudingång på högra sidan.
Detta minnesmärke av sten är skapat av Veli-Pekka Lukka, en lokal konstnär. Minnesmärket består av två stenplattor med tre stenpelare som håller den isär. Den nedre plattan symboliserar jord, den övre himlen och de tre pelarna symboliserar den Heliga Treenigheten.

 

Minnesmärke, Kimito socken 600 år 

(Nr 3.1, se karta längst ner)
Kimito nämndes officiellt första gången i ett dokument från 1325, där Kimitos dåvarande kyrkoherde donerade sitt hus i Åbo till sin bror. Stenpelaren på norra sidan vägen restes 1925 till ära av Kimito sockens 600 års jubileum. Då minnesmärket restes 1925 firades sexhundraårsminnet med stora festligheter under midsommarveckan, då minnesmärket "odlingens främjare" avtäcktes. Nils Oskar Jansson fungerade som huvudarrangör.

 

Hjältegraven

(Nr 3.2, se karta längst ner)
Hjältegravsområdet väster om kyrkan har anlagts efter ritningar av Erik Bryggman år 1953. Hjältegraven är utsmyckad med texten "Pro Patria" och samtliga stupades namn. Den andra sidan av monumentet är dekorerat med frihetskors samt årtalen 1939 - 1940 och 1941 - 1944. I samband med monumentet finns de stupades gravar med små vita träkors med de stupades namn.

 

Säkkijärvibornas minnesmärke

(Nr 3.4, se karta längst ner)
Säkkijärvi församling reste 1949 ett monument över de Säkkijärvibor som har dött i Kimito. Nästan hela befolkningen från Säkkijärvi evakuerades till Kimito sommaren 1944.

 

Karelarnas minnesmärke

(Nr 3.5, se karta längst ner)
1956 restes ett annat minnesmärke gjort av granit av karelare bosatta i Kimito till minne av deras karelska rötter.

 

Rödas minnesmärke över inbördeskriget

(Nr 3.6, se karta längst ner)
Från inbördeskriget 1918 finns även minnesmonument i röd granit som före detta rödgardister har låtit resa till minne av de röda som stupade under det finländska inbördeskriget.

 

 

Karta över äldre delen av Kimito gravgård